måndag 17 juni 2013

Att tappa kontrollen

De senaste veckorna har mitt liv vart fyllt med väldigt mycket stress, över allt möjligt. Skola, jobb, ekonomi, relationer. O i lördags kom det som fick bägaren att rinna över (en total skitsak egentligen, men eftersom jag va så stressad sen innan så blev det så stort). Eftersom jag har ett väldigt stört förhållande till mat i grunden (well duh, vägde ju en bra bit över 100 när jag började gå ner i vikt, o den vikten når man inte utan ett stört ätbeteende...) så var min reaktion att äta. Mycket o onyttigt. O ja, mycket sånt med många kolhydrater. Ville egentligen sätta mig o trycka i mig en påse chips, men just de känslorna klarade jag av att tränga undan.

Sååå... hur har det gått sen i lördags då? Faktiskt löjligt bra! :D Kom tillbaka på banan direkt igår, o för mig är det så stort att det finns inte. Förra gången det här hände gick det nämligen inte lika bra... Det var när jag hade gått ner i vikt genom att räkna kalorier enbart. Hade gått ner 25 kilo, o mått fan under tiden rent ut sagt. Sen kom en sånhär hetsätardag, o jag kunde inte stoppa det. Jag dammsög i mig allt som fanns hemma, o fortsatte sen köpa godis, chips o sånt som en galning, trots att jag egentligen inte tyckte att det var gott. O det resulterade i det dubbla på vågen...

Den här gången så kunde jag välja mer vad jag tyckte "var värt det" när jag hetsåt. Så istället för att sätta i mig all choklad jag hade hemma (vilket va typ 10 mörka chokladkakor) o allt annat så blev det ½ chokladkaka o en bytta lchf-glass. Kanske låter konstigt att jag är stolt över det, men i jämförelse med hur det var tidigare är det ju väldigt lite ändå :)

O som sagt, nu är jag på banan igen. O det är awesome! Istället för att tänka att jag "förstört allt" (som jag tänkte förra gången) så tänker jag att det blev som det blev, inte så mycket att göra åt det i efterhand, men jag har inte förstört någonting. Jag har faktiskt gått ner 41 kilo (mindfuck, anyone?), o en dag med hetsätning gör inte så jag går upp allt igen. Det kanske saktar ner det hela tillfälligt, men vafanken, det kan jag nog leva med. Så länge jag går ner i längden är jag ändå nöjd :) O det faktum att jag får va mätt o äta gott under tiden som jag går ner underlättar allting. Om jag hade vetat att jag skulle återgå till ett liv med extremt kaloriräknande o tråkig mat hade det nog varit svårare att hålla.... Tur att jag inte håller på med sånt nu då! :D

Men jag borde nog lära mig att stressa ner.. Så nu har jag bestämt mig för att inte plugga nått extra över sommaren. Det blir bara jobb o träning för min del :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar